Nikotin & tobak

 

Alkohol & narkotika


 

Nikotin & Tobak

Vad är nikotin och tobak?

Tobaksplantan är en växt, från vilken tobaken utvinns genom att bladen torkas. Plantan har använts under flera tusen år, främst i Centralamerika, men kom till Europa först omkring 1500-talet. En speciell sak med tobaksplantan är att den har en förmåga att suga upp tungmetaller och gifter ut jorden. Eftersom dessa sedan lagras i plantan, blir tobaken ännu mer ohälsosam. Det är också ur tobaksplantan som drogen nikotin utvinns. Nikotin är ett gift och finns i tobaksplantan som ett skydd mot skadeinsekter. Det är så giftigt att det till och med är förbjudet att hantera ren nikotin. Det är även centralstimulerande, vilket innebär att det förstärker både sinnesförnimmelser, som till exempel tankar och beteende.

Odlingen av tobaksplantan är också väldigt miljöfarlig. Under en tremånadersperiod besprutas odlingarna ca 16 gånger med olika bekämpningsmedel, vilka är extremt giftiga för människor, djur och natur. De flesta av dem som jobbar med tobaksodling har dessutom inga skyddskläder när arbetar med de olika bekämpningsmedlen. Många av dem är barn och de skadas hårt av detta. Bekämpningsmedlen förgiftar även grundvattnet, vilket då skadar djur, människa och natur.


Tobaksplantor

Hur påverkar nikotin och tobak hälsan?

Som vi tidigare förklarat är tobak och nikotin centralstimulerande. Det är även bevisat att tobak kan vara en inkörsport till andra droger. Det finns studier som visar att tobaksanvändare löper större risk att bli alkohol- och narkotikaberoende än den som inte använder tobak. Även nikotinet misstänks lära mottagare i hjärnans belöningssystem att känna igen och bli mer mottaglig för andra droger.  

Vad säger lagen om nikotin och tobak?

Tobak och nikotin faller under tobakslagen. Tobak är en laglig drog i Sverige, men hårt kontrollerad genom denna lag. Saker som innefattas i lagen är bland annat; åldersgränser, vem som får sälja tobak, vart det är tillåtet att röka samt på vilket sätt tobaksvaror får marknadsföras.

Det är idag förbjudet att röka i lokaler där verksamheter som; skola, vård och/eller barnomsorg finns. Andra ställen där det är förbjudet att röka är på restauranger och i kollektivtrafiken. Dessa regleringar finns till för att en har rätt till en rökfri arbetsmiljö, samt att barn och unga ska skyddas från tobaksrök.

Alla produkter som innehåller tobak, måste ha tydliga etiketter med varningstexter där det framgår vilka skador som tobak kan leda till. Den som har ansvaret att förse produkterna med dessa etiketter är tillverkaren eller importören (den som köper in produkterna).

Åldersgränsen för att få köpa produkter som innehåller tobak är idag satt till 18 år, och köparen måste kunna styrka sin ålder med giltig legitimation. Det är också förbjudet att sälja cigarettförpackningar som innehåller färre än 19 cigaretter och göra reklam för tobak i radio, eller på tv. Däremot är det tillåtet att ha reklam på ställen där tobaksprodukter säljs, så länge den “inte är påträngande, uppsökande eller uppmanar till bruk av tobak”. Men iår kom tobaksproduktdirektivsutredningen med ett förslag på att förbjuda marknadsföring helt även i butiker och att tobaksförpackningarna ska ligga undangömda. Nu återstår det att se om regeringen antar detta förslag och det blir en lag. WHO har också tagit fram en tobakskonvention som Sverige och 177 andra länder har ratificerat. Den styr internationella samarbeten kring tobak, tobakshandel, marknadsföring och förebyggande arbete.

Källor:

Rökfri Ungdom: http://www.varsmart.se/fakta-om-tobak/tobak.aspx

Drugnews: http://drugnews.nu/drogfakta/tobak/

Drugsmart: http://www.drugsmart.com/fakta/lag-och-ratt/

Sveriges Riksdag: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Tobakslag-1993581_sfs-1993-581/

Folkhälsomyndigheten: http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/lagar-och-policy/internationellt/

 

Cigaretter

Vad är cigaretter?

Liknande de cigaretter som finns idag lär ha uppkommit Sevilla i Spanien under 1600-talet. Det var fattiga människor som samlade ihop bortkastade rökverk. De smulade sedan sönder dem och virade in dem i papper för att kunna röka det. Cigaretter består av torkade tobaksblad som smulats sönder och lagts i pappersrör.

I Sverige är det förbjudet att röka på till exempel skolgårdar. Trots det förbudet röks det idag på ca 80-90% av alla skolgårdar. Det är också dyrt med rökning, inte bara för den som köper cigaretter. Tobak kostar nämligen Sverige ca 30 miljoner kronor varje år. Samtidigt är det också skadligt för miljön med framställningen av cigaretter. Dessutom tvingas ca en halv miljon barn att arbeta inom tobaksindustrin. Redan från fem års ålder utsätts dessa barn för väldigt stora risker och sjukdomar som tobaken orsakar, och detta sker trots att barnarbete är förbjudet enligt FN:s barnkonvention.


Hur påverkar cigaretter hälsan?

Att röka är den största riskfaktorn för sjukdom och för tidig död, därför är förebyggande arbete otroligt viktigt. Att en blir sjuk av att röka har varit känt sedan mitten på 1960-talet. Det finns ingen som inte skadas av att röka och det är väl känt att rökning har effekt på i stort sett alla organ i kroppen. Det finns statistik som visar på att varannan rökare dör i förtid på grund av sin rökning, och det är ca 10 år som ens liv förkortas.

Att röka tobak ökar risken upp till 30 gånger att bli sjuk. Forskning har visat att det finns upp till 58 olika sjukdomar som är relaterade till rökning. Av dem är ett femtontal någon form av cancer, varav den vanligaste är lungcancer. Andra vanliga sjukdomar är hjärt- och kärlsjukdomar, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), ryggbesvär, diabetes, benskörhet, magsår/sår i tolvfingertarmen och tandlossning. I Sverige beräknas det att ca 17 procent av alla cancerfall är orsakade av rökning, och av dessa fall är hela 90 procent lungcancer. Hjärt- kärlsjukdomarna är det ca 20 procent av rökarna som står för. Det är också bevisat att rökning ökar risken att utveckla ett beroende av alkohol och andra droger.

Passiv rökning, det vill säga att stå jämte någon som röker, är också skadligt för hälsan. Forskning visar att den rök som sprids i ett rum om någon röker består av mer än 4000 olika ämnen, vilka också är giftiga och cancerframkallande. Den som röker en cigarett andas bara in högst en fjärdedel av röken, resten går ut i luften och till omgivningen. Denna rök är giftigare än den rök som rökaren drar i sig, då den består av fler och större partiklar med skadliga ämnen. Det beror på att cigaretten brinner sämre mellan varje bloss. En kan se att cigaretten glöder till när rökaren tar ett bloss, då ökar syretillförseln, temperaturen stiger och då blir förbränningen effektivare.

Om en regelbundet blir utsatt för passiv rökning ökar faktiskt risken för att en ska utveckla samma sjukdomar som en rökare utvecklar. Bara risken för lungcancer och hjärtinfarkt ökar med ca 30%, och risken för KOL (Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom) ökar med 40-80%. Om en har någon fom av astma eller allergi, med känsliga slemhinnor, förvärras symptomen som kan uppstå av passiv rökning. Minst 200 personer dör varje år på grund av att de utsatts för passiv rökning.

Vad säger lagen om cigaretter?

Cigaretter är en tobaksvara och faller under tobakslagen. Tobak är en laglig drog i Sverige, men hårt kontrollerad genom denna lag. Saker som innefattas i lagen är bland annat; åldersgränser, vem som får sälja tobak, vart det är tillåtet att röka samt på vilket sätt tobaksvaror får marknadsföras.

Det är idag förbjudet att röka i lokaler där verksamheter som; skola, vård och/eller barnomsorg finns. Andra ställen där det är förbjudet att röka är på restauranger och i kollektivtrafiken. Dessa regleringar finns till för att en har rätt till en rökfri arbetsmiljö, samt att barn och unga ska skyddas från tobaksrök.

Alla produkter som innehåller tobak, måste ha tydliga etiketter med varningstexter där det framgår vilka skador som tobak kan leda till. Den som har ansvaret att förse produkterna med dessa etiketter är tillverkaren eller importören (den som köper in produkterna). I maj 2017 måste alla tobaksförpackningar som säljs i Sverige också ha varningsbilder.

Åldersgränsen för att få köpa produkter som innehåller tobak är idag satt till 18 år, och köparen måste kunna styrka sin ålder med giltig legitimation. Det är också förbjudet att sälja cigarettförpackningar som innehåller färre än 19 cigaretter och göra reklam för tobak i radio, eller på tv. Däremot är det tillåtet att ha reklam på ställen där tobaksprodukter säljs, så länge den “inte är påträngande, uppsökande eller uppmanar till bruk av tobak”. Men iår kom tobaksproduktdirektivsutredningen med ett förslag på att förbjuda marknadsföring helt även i butiker och att tobaksförpackningarna ska ligga undangömda. Nu återstår det att se om regeringen antar detta förslag och det blir en lag. WHO har också tagit fram en tobakskonvention som Sverige och 177 andra länder har ratificerat. Den styr internationella samarbeten kring tobak, tobakshandel, marknadsföring och förebyggande arbete.

 

Källor:

Tobaksfakta: http://tobaksfakta.se/fakta/tobakens-historia/'

Kräv Rökfritt: http://kravrokfritt.se/fakta-om-rokning/snabb-fakta-om-rokning

Folkhälsomyndigheten: http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/tobak/skadeverkningar/halsoeffekter-rokning/

 

E-cigaretter

Vad är en e-cigarett?

En e-cigarett är kort och gott en förkortning av elektronisk cigarett. Den utvecklades runt år 2000 i Kina och kom till Europa ca 5 år senare, runt 2005. De senaste åren har marknaden växt enormt och det finns 100-tals märken och nästan alla tobaksbolag utvecklar egna e-cigaretter. E-cigaretter marknadsförs först och främst som ett sätt att sluta röka eller för att minska konsumtionen av tobak, men också som ett sätt att kunna röka på platser där rökning idag är förbjudet.

Det kallas att vejpa när en röker en e-cigarett, och många e-cigaretter liknar vanliga cigaretter till utseendet, även om det finns många andra utseenden. E-cigaretten innehåller inte tobak, som tobakscigaretter gör, men de (flesta) innehåller nikotin. Den “rök”, som kommer från e-cigaretten är egentligen ånga, som bildas genom att en rökvätska, bestående av huvudsakligen propylenglykol. Vätskan består även av olika smakämnen och kemikalier, däribland vanligen nikotin. Det finns även vissa sorter som inte innehåller nikotin. När användaren inhalerar hettas vätskan upp och ånga bildas.


Hur påverkar e-cigaretter hälsan?

Något som är viktigt att påpeka till denna nya produkt är att de flesta e-cigaretter inte har testats av oberoende forskare. Det innebär att bland annat tobaksbolagen har anlitat forskare för att forska i e-cigarettens påverkan. Detta är något som kan påverka forskningens resultat, till fördel för tobaksbolagen. Men vad forskningen visar är att det är stor variation av innehållet av skadliga ämnen e-cigaretternas ånga. Så är även fallet med nikotinhalten. Att nikotin är farligt vet vi sen tidigare. Det är starkt beroendeskapande och WHO (World Health Organization) varnar därför både ungdomar och gravida kvinnor, eller kvinnor som vill bli gravida från att använda e-cigaretter. Nikotinanvändning kan öka risken för att en dör om en drabbas av en hjärt- kärlsjukdom.

En annan risk med e-cigaretter är att det är en så pass hög koncentration av nikotin att om en skulle få i sig rökvätskan, eller få den på huden kan en drabbas av en akut förgiftning. Det finns rapporter från USA och Storbritannien att nikotinförgiftningar har ökat kraftigt sen e-cigaretter introducerades på marknaden. WHO har även konstaterat att ångan innehåller cancerframkallande ämnen. Dessutom är vissa av smaktillsatserna kända för att skapa kontaktallergi.

 

E-cigaretter finns i en mängd olika former och storlekar

Vad säger lagen om e-cigaretter?

Ja, just med e-cigaretterna är det lite knivigt. De omfattas nämligen inte av tobakslagen, eftersom de inte innehåller tobak. Läkemedelsverket vill dock att de e-cigaretter och påfyllnadsvätskor som innehåller nikotin ska räknas som läkemedel, och måste då godkännas och registreras för att få säljas i Sverige. Eftersom ingen e-cigarett eller rökvätska godkänts som läkemedel, betyder det att inga sådana produkter får säljas.

De e-cigaretter och vätskor som inte innehåller nikotin får säljas efteresom de faller utanför både tobaks- och läkemedelslagen. Dock är det svårt ibland för kunden att avgöra vilka e-cigaretter som innehåller nikotin, och vilka som inte gör det. Och i vissa fall har till och med e-cigaretter som marknadsförts som nikotinfria, ändå visats innehålla nikotin. Vill du läsa mer kan du kolla på Tobaksfaktas hemsida, följ länken nedan under “Källor”.

Källor:

Tobaksfakta: http://tobaksfakta.se/wp-content/uploads/2015/02/Om-e-cigaretter.ny_.pdf

 

Snus

Vad är snus?

Snus är framställt av tobaksblad som odlas i länder där arbetskraften är billig. Där är skadliga bekämpningsmedel och konstgödning vanligt med ämnen som stannar kvar i tobaksbladen. Bladen torkas, mals ned och återfuktas. Totalt innehåller snus flera tusen ämnen varav ca 28 är cancerframkallande.

Nordamerikas urinvånare har säkerligen rökt tobak i pipa långt innan Columbus kom till Amerika. Men de använde inte bara tobaken för rökning, utan gjorde också snus. Munken Ramón Pane, som var med på Columbus upptäcksresa under 1490-talet, såg de lokala prästerna dra upp tobakspulver genom näsan.

Hur påverkar snus hälsan?

Snuset orsakar störningar i kroppsfunktionerna, och storsnusare (den som snusar fyra dosor eller mer i veckan) löper kraftigt ökad risk att bli feta och få förhöjda blodfetter, högt blodtryck och störd sockerreglering. Nikotinet i snuset har en kärlsammandragande effekt som leder till höjt blodtryck, 10-20 fler hjärtslag per minut och sämre flexibilitet i kroppsfunktionerna.

Blodkärlens förmåga att vidga sig halveras hos personer som snusar vilket ökar risken för att dö vid en hjärtinfarkt. Snuset ger skador i munnen och fräter på tandkött och slemhinnor där snuset ligger i munnen. Tandhalsarna blottas och blir gula. Ämnen från snuset frigörs i munnen och skapar illaluktande andedräkt. Snuset innehåller nitrosaminer som när en sväljer ner i magen ger risk för skador i både mage och tarmkanaler. En del av dem är cancerframkallande vilket påverkar matstrupen, magsäcken och bukspottskörteln. Hög snuskonsumtion ökar även risken för typ 2-diabetes och andra sjukdomar. Snusning påverkar också graviditeten och det nyfödda barnet. Nikotinet går genom blodet till fostret och via mjölken vid amning. Risker finns för lägre födelsevikt, för tidig förlossning, missfall, andningsstörningar på det nyfödda barnet och plötslig spädbarnsdöd.

Vad säger lagen om snus?

Snus är tobak och faller under tobakslagen. Tobak är en laglig drog i Sverige, men hårt kontrollerad genom denna lag. Saker som innefattas i lagen är bland annat; åldersgränser, vem som får sälja tobak, vart det är tillåtet att röka samt på vilket sätt tobaksvaror får marknadsföras.

Det är idag förbjudet att röka i lokaler där verksamheter som; skola, vård och/eller barnomsorg finns. Andra ställen där det är förbjudet att röka är på restauranger och i kollektivtrafiken. Dessa regleringar finns till för att en har rätt till en rökfri arbetsmiljö, samt att barn och unga ska skyddas från tobaksrök.

Alla produkter som innehåller tobak, måste ha tydliga etiketter med varningstexter där det framgår vilka skador som tobak kan leda till. Den som har ansvaret att förse produkterna med dessa etiketter är tillverkaren eller importören (den som köper in produkterna).

Åldersgränsen för att få köpa produkter som innehåller tobak är idag satt till 18 år, och köparen måste kunna styrka sin ålder med giltig legitimation. Det är också förbjudet att sälja cigarettförpackningar som innehåller färre än 19 cigaretter och göra reklam för tobak i radio, eller på tv. Däremot är det tillåtet att ha reklam på ställen där tobaksprodukter säljs, så länge den “inte är påträngande, uppsökande eller uppmanar till bruk av tobak”. Men iår kom tobaksproduktdirektivsutredningen med ett förslag på att förbjuda marknadsföring helt även i butiker och att tobaksförpackningarna ska ligga undangömda. Nu återstår det att se om regeringen antar detta förslag och det blir en lag. WHO har också tagit fram en tobakskonvention som Sverige och 177 andra länder har ratificerat. Den styr internationella samarbeten kring tobak, tobakshandel, marknadsföring och förebyggande arbete.

Källor:

Snuskfri: http://smartungdom.se/sites/default/files/kampanjer/sf_broschyr.pdf

Tobaksfakta: http://tobaksfakta.se/fakta/tobakens-historia/

 

 

Vattenpipa

Vad är vattenpipa?

Vattenpipan, även känd som Narghile, Shisha, Hookah, härstammar från Mellanöstern, men har funnits i århundraden i många delar av Afrika och Indien. Urspungsidén till vattenpipan var att man ville uppfinna ett mindre farligt sätt att röka på. Att vattenpipan skulle vara ett hälsosammare alternativ än andra former av rökning, som cigaretter, är en myt som fortfarande lever kvar.

Vattenpipsrökning är en social företelse, som ofta beskrivs som en mysig och rolig aktivitet. Många tycker också att vattenpipan är snygg att ha stående i hemmet. Vattenpipa röks således ofta i sällskap där flera personer delar på samma pipa. Det söta doften från tobaken och röken gör även att vattenpipsrökning upplevs tämligen ofarlig.

Vattenpipan består av: huvud, kropp, vas, slang och munstycke. Rökmassan placeras i den keramikskål som utgör vattenpipans huvud och täcks sedan av en bit perforerad folie. Därefter läggs lite brinnande kol ovanpå folien. Kolet hettar då upp tobaken och producerar röken, som sedan passerar genom det kalla vattnet i vattenpipans vas för att sedan inhaleras genom munstycket via slangen.

Efter att man kommit på att blanda i söta smaksättningar (bär, frukt, mint mm) i vattenpipstobaken, har spridningen exploderat. Numera röker över 100 miljoner människor vattenpipa, världen över. Vattenpipsrökningen har även blivit allt vanligare bland unga. Enligt CAN (2012) har 36 % pojkar och 33 % flickor i årskurs nio testat vattenpipa. Hela 60 % av pojkarna och 56 % av flickorna i gymnasiet, årskurs två, har rökt vattenpipa. Till skillnad från ursprungsländerna pekar trenden i Sverige snarare på tidig introduktion till och debut av vattenpipsrökning.

Den tobak som röks i vattenpipa kan krasst delas in i två olika kategorier, dels tobak utan tillsatser (Tumbak/Ajami, Jurak) och smaksatt tobak (Maasel). Maasel, som är den mest förekommande vattenpipstobaken i Sverige, består av cirka 30 % tobak och 70 % honung eller melass (en restprodukt vid sockerproduktion). Tobaken säljs i färgglada förpackningar, ofta dekorerade med frukter, och saknar i de flesta fall både innehållsförteckning och varningstexter.

Förpackningarna är således mer lika godisförpackningar än andra tobaksförpackningar. Så kallad nikotinfri tobak eller örttobak förekommer även och består då i stora drag av melass, tillsatser och sötningsmedel.

OBS! Örttobak och rökmassa ger lika mycket skador och sjukdomar som nikotin-tobak. Den enda skillnaden är att en inte blir beroende av örttobak.

Hur påverkar vattenpipa hälsan?

Kolmonoxid tar syrets plats i blodet till hjärnan och ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och kan även, vid kolmonoxidförgiftning, leda till medvetslöshet och kvarstående neurologiska skador hos individen. Vid rökning av vattenpipa är halten av kolmonoxid, efter de första fem minuterna, fyra gånger högre än vid rökning av en cigarett.

Nikotin är den substans i tobaksröken som skapar beroende. Vid rökning av vattenpipa är nikotinämnen flera gånger högre än vid rökning av en cigarett (för maasel cirka 6,5 gånger högre och tumbak/ajami cirka 70 gånger högre).

Tjära innehåller en mängd cancerogena ämnen, bla nitrosaminer. Då röksessionerna ofta är långa i kombination med att röken kan andas in djupare i lungorna blir intaget av tjära högt. Vattenpipsrökningen fördubblar risken för lungcancer.

Forskning pekar på ett tydligt samband mellan rökning av vattenpipa och bruk av, i första hand, cigaretter och snus, men även alkohol och narkotika. Ju oftare individen röker vattenpipa ju högre är risken för bruk av de övriga substanserna.

 

Vad säger lagen om vattenpipa?

Försäljning av tobaksvaror skall enligt lag anmälas till kommunen. I enlighet med tobakslagen (1993:581) får tobaksprodukter enbart säljas till den som fyllt 18 år.

Alla tobaksförpackningar skall vara märkta med svensk varningstext (två per förpackning). Texterna måste vara tydliga och korrekta. Vidare måste även tobak beskattas, i enlighet med den gällande tobaksskatten (för närvarande 1735kr/kg). Den vattenpipstobaken som finns till försäljning i Sverige uppnår sällan dessa krav, då de dels saknar varningstext och/eller (läsbar) innehållsförteckning och dels att produkterna inte beskattas, vilket priserna ofta tyder på.

Källor:

Drugsmart: http://www.drugsmart.com/fakta/tobak/

CAN: http://can.se/sv/Drogfakta/Fragor-och-Svar/Tobak/

 

 

Alkohol & Narkotika

Alkohol

Vad är Alkohol?

Det finns olika typer av kemisk alkohol, men den vanliga alkoholen som vi menar när vi i vardagligt tal säger “alkohol” är den som finns i öl, vin och sprit. Den har namnet etanol och den kemiska formeln C2H5OH. Alkoholen skapas i jäsningsprocesser, som när exempelvis druvor jäser till vin. Alkohol är en drog som påverkar hjärnan och resten av kroppen på olika sätt - en drog som är tillåten i vårt samhälle, men med bestämda begränsningar.

 

Hur påverkar alkohol hälsan?

Precis som andra droger, stimulerar alkoholen hjärnans belöningscentrum men kan också skada och skapa beroende. Alkohol innebär en risk för kropp och hälsa och det är bra att känna till åtminstone de viktigaste negativa effekterna. Ju mer alkohol en dricker, desto större risker utsätts kroppen för. Men även små mängder påverkar både i nuet och över längre tid. Dessutom ökar risken för vissa sjukdomar. Redan små mängder alkohol gör att en får sämre omdöme, tankeförmåga, minne och reaktionsförmåga. En sover sämre och känslorna påverkas.
Det är levern som tar den värsta smällen vid alkoholintag. Den är kroppens avgiftningscentral, och det är här huvuddelen av alkoholen förbränns. Dricker en måttligt är risken för skador liten, men ett större intag ökar risken för att drabbas av fettlever, gulsot eller skrumplever.
Enligt Socialstyrelsens statistik över dödsorsaker för år 2013 dog 1 384 män och 417 kvinnor i någon alkoholrelaterad diagnos. Alkoholrelaterad dödlighet är alltså betydligt vanligare bland män än kvinnor. Med alkoholrelaterad dödlighet menas i detta fall dödsfall där alkohol eller “en alkoholbetingad organskada” nämns i dödsorsaksintyget.

Vad säger lagen om alkohol?

Sverige har en särskild alkohollag. I den står det till exempel att det bara är Systembolaget som får sälja starkare drycker än 3,5 procent. Målet för svensk alkoholpolitik är att skydda folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala negativa konsekvenser. Därför finns bland annat detaljhandelsmonopol, åldersgränser (18 år på restaurang och 20 år på Systembolaget), serveringsregler för restauranger, införselregler och alkoholskatt.

Källor:

IQ - initiativet: http://www.iq.se/sv/fakta-om-alkohol/alkohol-i-kroppen

IQ - initiativet: http://www.iq.se/sv/fakta-om-alkohol/alkohol-i-samhallet


Narkotika

Vad är narkotika?

Narkotika är ett samlingsnamn för olagliga droger, i dagligt tal används begreppet om alla illegala och icke socialt accepterade substanser. Alltså ämnen som används för att rusa sig, bli påverkad men som är straffbara att använda. Det kan vara till exempel cannabis, herion, LSD eller kokain. Det finns många olika sorters narkotika, ibland används slangordet knark istället för narkotika. Många använder ordet droger när de egentligen menar narkotika, all narkotika är droger men alla droger är inte narkotika. Smart Ungdom arbetar utifrån att alkohol och tobak också är droger men alltså inte narkotika eftersom alkohol och tobak är lagliga.

Vad säger lagen om narkotika?
Alla ämnen som klassas som narkotika är förbjudna att köpa, sälja, tillverka, förpacka och transportera och använda. Det betyder att det mesta som har med narkotika att göra är förbjudet, de enda undantagen från det är inom forskning och vården. Ämnen som är olagliga annars kan alltså bli utskrivna av en läkare som medicin eller användas i forskning på något sätt. Sverige har en egen lag där allt som rör straff för att hantera narkotika finns med, den heter narkotikastrafflagen.

Källor:

https://www.drugsmart.com/fakta/lag-och-ratt/

 

Amfetamin

Vad är amfetamin?

Amfetamin är ett centralstimulerande medel. Med det menas att det påverkar det centrala nervsystemet. Det innebär att det förstärker såväl tankar som sinnesförnimmelser och beteenden. Det beror på att amfetaminet ökar mängden signalsubstans i hjärnan. Även receptorernas förmåga (den del av cellen som har som funktion att fånga upp och skicka vidare signer i hjärnan) att stänga av mottagningen när en signal har registrerats påverkas. Amfetaminet är ett kemiskt medel som oftast intas som tabletter eller kapslar. Ibland förekommer det i pulverform och sniffas då eller löses i vätska och sprutas sedan in i kroppen.

Från början användes amfetaminet som läkemedel mot astma eftersom det vidgar luftrören. På 1930-talet användes det mot nästäppa, depression och narkolepsi. Men när det upptäcktes att många fick biverkningar och blev beroende av amfetaminet klassades det som narkotika. Det är dock tillåtet i många länder idag som läkemedel, men då endast för behandling av ADHD och narkolepsi.

Hur påverkar det hälsan?

Amfetaminet påverkar som sagt det centrala nervsystemet och kan i mindre doser ge en känsla av ökad energi, pigghet och medvetenhet. En kan också tappa hungerkänsla och blodtrycket kan stiga. I och med det kan även hjärtat slå fortare och en andas snabbare. Det rus som uppstår av amfetaminet kan vara i flera timmar.

Av större doser blir effekterna värre. En kan då få huvudvärk, yrsel, feber och svättningar, och precis som vid mindre doser påverkas hjärtat och andningen. Vid höga doser förvinner också de få positiva effekter som kan uppstå vid små doser och en kan få abstinensbesvär och utmattningskänslor efter några dagars användning. Eftersom hungerskänslorna försvinner så kan ett långvarigt missbruk leda till minskad vikt och sjukdomar som följd. Till exempel får en ofta vitaminbrist och blir undernärd. Balanssinnet påverkas också, och en kan bli svajig och få ryckiga rörelser. En person som har missbrukat amfetamin länge drabbas ofta av sömnlöshet, misstänksamhet, rastlöshet, psykisk störning, vanföreställningar, psykos och ångest.

Vad säger lagen om amfetamin?

Amfetamin är narkotika och omfattas alltså av narkotikastrafflagen. Ett ringa narkotikabrott, det vill säga ett brott som ses som mindre allvarligt kan domen bli böter eller fängelse i högst 6 månader. Ett exempel på ett ringa narkotikabrott är att bära en mindre mängd narkotika på sig. Om brottet är mer allvarligt bli domen oftast ett fängelsestraff som brukar vara ungefär tre år. Om brottet är grovt, kan en få fängelse i lägst 2 år och högst 10 år. Om en är omyndig kan en inte få fängelsestraff, däremot kan en få böter och ärendet lämnas i regel till Socialtjänsten som startar en utredning.

Källor:

Drugsmart: http://www.drugsmart.com/fakta/amfetamin/

Narkotikastrafflag (1968:64): http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Narkotikastrafflag-196864_sfs-1968-64/

 

 

Cannabis (hasch och marijuana)

Vad är cannabis?

Cannabis är ett samlingsnamn för hasch och marijuana. Det kommer från en växt som heter Cannabis Sativa. Ämnet THC (tetrahydrocannabinol) är det ämne i växten som ger upphov till ruset. Cannabis är den vanligaste narkotikasorten både i Svergie och övriga världen, och röks oftast antingen i speciella pipor eller i handrullande cigaretter. Det finns många risker med med cannabis, men framförallt påverkar det tänkandet och hjärnan, speciellt hos tonåringar.

Eftersom cannabis oftast tas upp i kroppen genom rökning blir en snabbt påverkad. Ruset varar i ungefär 4 timmar, men är som mest intensivt inom 15-30 minuter. Om en har rökt cannabis uppfattas en oftast av omgivningen som avskärmad och inåtvänd. Det kan också göra så att en känner sig apatisk och deprimerad, speciellt om en brukar cannabis under en längre tid.  

Cannabisplantan

Hur påverkar cannabis hälsan?

De första fysiska biverkningarna av cannabis är förhöjd puls, röda ögon, muntorrhet, hunger och sötsug. Andra biverkningar är att hjärnan och tänkandet påverkas. En kan till exempel få problem med minnet, svårigheter att lära sig nya saker, problem med uppmärksamhet och depression. Ett missbruk kan orsaka ångest, försämrad motorik, förvirring och vanföreställningar. Missbrukar en under en längre tid så kan en få skador på hjärnan på så sätt att en får sämre förmåga att hantera komplicerad information, en får sämre korttidsminne och känner sig orkeslös och passiv.

Just på grund av att cannabis oftast röks ökar även riskerna för de sjukdomar som oftast uppstår på grund av rökning, till exempel cancer och den inflammation som sitter i luftrören och kallas bronkit. Ett cannabismissbruk kan också leda till sociala skador. En kan till exempel få problem med relationen till familj, vänner och partners.

Många av biverkningarna går över när en slutar med cannabis, men det är individuellt från person till person hur lång tid det tar. På en ung person är hjärnan inte färdigutvecklad och riskerna för skadorna är därför högre.

Vad säger lagen om canabis?

Alla former av cannabis är narkotika och omfattas därför av narkotikastrafflagen. Ett ringa narkotikabrott, det vill säga ett brott som ses som mindre allvarligt kan domen bli böter eller fängelse i högst 6 månader. Ett exempel på ett ringa narkotikabrott är att bära en mindre mängd cannabis på sig. Om brottet är mer allvarligt döms en oftast till fängelse, ett fängelsestraff som brukar vara ungefär tre år. Om brottet är grovt, kan en få fängelse i lägst 2 år och högst 10 år. Om en är omyndig kan en inte få fängelsestraff, däremot kan en få böter och ärendet lämnas i regel till Socialtjänsten som startar en utredning.

Källor:

Narkotikastrafflag (1968:64): http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Narkotikastrafflag-196864_sfs-1968-64/

Drugsmart: http://www.drugsmart.com/fakta/cannabis/ 

 

 

Doping

Vad är doping?

Att dopa sig är att på konstgjord väg försöka förbättra sin fysiska och psykiska prestationsförmåga genom att missbruka hormonpreparat och andra läkemedel. Doping förekommer inte bara olagligt inom tävlingsidrotten eller på gym, utan många av preparaten har börjat användas i rusningssyfte. Många gånger är syftet rent utseendemässigt, att det är mycket muskler en är ute efter, men det också för att prestera bättre. Det finns många olika dopingpreparat, men androgena steroider (som vi berättar mer om här nedanför) och efedrin (som du kan läsa mer om på Drugsmarts hemsida via länken nedan) är kanske de vanligaste preparaten. Idag räknas dopingmissbruket som ett samhällsproblem eftersom det är vanligt även utanför tävlingsidrotten.

Samlingsnamnet Anabola Androgena steroider (AAS) används för en rad olika substanser som ger ungefär liknande effekter. Den ena effekten kallas för anabol, vilken innebär att det verkar uppbyggande, vilket gör att musklerna växer fortare och blir större. Den andra effekten kallas för androgen och det utvecklar det manliga könet med mer hårväxt vilket beror på att AAs innehåller det manliga könshormonet testosteron.

Hur påverkar doping hälsan?

Det är just på grund av effekterna som vi beskrivit här ovan som AAS blivit det preparat som är mest använt. Det är också därför män kan få kraftiga biverkningar, som problem med potensen, problem med hjärnans kognitiva funktioner och problem med blodfetter.

 

Exempel på biverkningar för män:

  • Acne på rygg, skuldror och bröst

  • Förstorade bröstkörtlar

  • Hudbristningar

  • Minskade testiklar

  • Förändrad sexlust

  • Depression

  • Stora förändringar i humör och självförtroende

  • Aggressivitet och depression

 

Exempel på biverkningar för kvinnor:

  • Oregelbunden mens

  • Förstorad klitoris

  • Ökad behåring på kroppen

  • Mörkare röst

 

Vad säger lagen om doping?

1992 förbjöds i Sverige hantering, tillverkning, försäljning och innehav av anabola steroider och testosteron, tillväxthormon och kemiska substanser som påverkar dessa ämnen. Från 1999 blev det också förbjudet att använda dessa medel.

Källor:

Drugsmart: http://www.drugsmart.com/fakta/dopning/

 

 

Kokain

Vad är Kokain?

Kokain är ett centralstimulerande medel. Med det menas att det påverkar det centrala nervsystemet. Det innebär att det förstärker såväl tankar som sinnesförnimmelser och beteenden. Det beror på att kokainet ökar mängden signalsubstans i hjärnan. Även receptorernas förmåga (den del av cellen som har som funktion att fånga upp och skicka vidare signer i hjärnan) att stänga av mottagningen när en signal har registrerats påverkas. Kokain framställs ur bladen på kokabusken, och det sniffas oftast eftersom det är vanligast i pulverform, men det kan även lösas upp i vätska och sprutas in i kroppen. Det finns en speciell form av kokain som röks, och det kallas för crack.

Hur påverkar kokain hälsan?

Kokainet påverkar som sagt det centrala nervsystemet och kan i mindre doser ge en känsla av ökad energi, pigghet och medvetenhet. En kan också tappa hungerkänsla och blodtrycket kan stiga. I och med det kan även hjärtat slå fortare och en andas snabbare. Det rus som uppstår av kokainet varar i ungefär 30 min.

Om en tar lite större doser kan en få svettningar, huvudvärk, yrsel och feber, och precis som när en tar lite mindre doser, börjar hjärtat slå fortare och en andas snabbare. Då hungerskänslorna försvinner, brukar ett missbruk som pågår under en längre tid leda till viktminskning, näringsbrist och vitaminbrist. En får också dålig balans och svårt att kontrollera sina rörelser. Det som syns utåt på den som tagit kokain är att pupillerna blir stora och eftersom personen kan få svårt att kontrollera kroppens rörelser, kan hen få så kallade tics, det vill säga ofrivilliga rörelser i ansiktet och på halsen. Ofta tar det ut sig i att hen slickar sig på läpparna eller får spända käkar. Andra vanliga tecken hos den som sniffat kokain under en längre tid är tjock hals och rinnande näsa. Eftersom kokainet fräter får en ofta hål i nässkiljeväggen och eksem runt näsborrarna. Efter en längre tids missbruk brukar en drabbas av rastlöshet, sömnlöshet, retlighet och misstänksamhet. Även vanföreställningar förekommer och ibland kan de bli så allvarliga att en måste föras till sjukhus.

Om kokainet injiceras med en spruta är risken ännu större för infektioner och överdoser. Infektionerna uppstår av att nålarna ofta inte är rena och att en kan sticka fel.

Vad säger lagen om kokain?

Kokain är narkotika och omfattas därför av narkotikastrafflagen. Ett ringa narkotikabrott, det vill säga ett brott som ses som mindre allvarligt kan domen bli böter eller fängelse i högst 6 månader. Ett exempel på ett ringa narkotikabrott är att bära en mindre mängd narkotika på sig. Om brottet är mer allvarligt döms en oftast till fängelse, ett fängelsestraff som brukar vara ungefär tre år. Om brottet är grovt, kan en få fängelse i lägst 2 år och högst 10 år. Om en är omyndig kan en inte få fängelsestraff, däremot kan en få böter och ärendet lämnas i regel till Socialtjänsten som startar en utredning.

Källor:

Drugsmart: http://www.drugsmart.com/fakta/kokain/

Narkotikastrafflag (1968:64): http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Narkotikastrafflag-196864_sfs-1968-64/

 

 

Heroin, morfin och andra opiater

Vad är opiater?

En opiat utvinns från växten opiumvallmo och narkotika som herion, morfin och kodien är opiater. De har smärtstillande och berusande egenskaper och opiumvallmon har använts under flera tusen år. Morfin använder idag inom sjukvården, under mycket kontrollerande former, som ett smärtstillande läkemedel. Heroin däremot används främst i missbrukssyfte, eftersom det ger ett väldigt kraftigt rus.

I slutet av 1800-talet, använde de heroin i tron att de kunde bota morfinmissbruk. Heroin visade sig ha mycket bättre effekt som både smärtstillande och hostmedicin än morfinet, men samtidigt skapade det ett värre beroende. Heroinet har sedan dess, bland opiaterna, varit det vanligaste missbruksmedlet. Heroinet kan antingen rökas, sniffas eller injiceras med spruta.

Hur påverkar opiater hälsan?

Kroppen har ett system som kallas det opioida systemet och om finns i det centrala nervsystemet. Systemet påverkar hur vi känner smärta, våra känslomässiga reaktioner och vårt immunsystem. Heroin och andra opiater påverkar det här systemet, och det är därför det är väldigt effektivt som smärtstillande. Men det är också det systemet som gör att en känner sig berusad. Eftersom ruset kommer snabbt, är väldigt kraftigt och har en snabb toleransökning (en behöver mer och mer för att känna av det), så utvecklas ett beroende väldigt snabbt, en del beskriver det till och med som en kärlekskänsla och det är just därför det är så farligt. Eftersom en hela tiden måste öka dosen när toleransen går upp ökar också risken för överdoser. En överdos kan leda till andningsstillestånd vilket i sin tur kan leda till döden.

Abstinensen i sig är väldigt stark, så stark att en till och med kan känna sig sjuk. En kan bli illamående, få rinnande näsa, diarré, tandvärk, muskelvärk, svettningar, uttorkning och sömnsvårigheter. Efter ett tag slutar en känna smärta, vilken är en väldigt viktig varningssignal för kroppen. Ett längre missbruk kan också leda till följdsjukdomar som till exempel depression, fobier, ångest och personlighetsstörningar. Om heroinet injiceras finns också risken för sjukdomar så som HIV, hepatit B och hepatit C om en delar sprutor med andra.

Vad säger lagen om opiater?

Opiater är narkotika och omfattas därför av narkotikastrafflagen. Ett ringa narkotikabrott, det vill säga ett brott som ses som mindre allvarligt kan domen bli böter eller fängelse i högst 6 månader. Ett exempel på ett ringa narkotikabrott är att bära en mindre mängd narkotika på sig. Om brottet är mer allvarligt döms en oftast till fängelse, ett fängelsestraff som brukar vara ungefär tre år. Om brottet är grovt, kan en få fängelse i lägst 2 år och högst 10 år. Om en är omyndig kan en inte få fängelsestraff, däremot kan en få böter och ärendet lämnas i regel till Socialtjänsten som startar en utredning.

Källor:

Drugsmart: http://www.drugsmart.com/fakta/heroin/

Narkotikastrafflag (1968:64): http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Narkotikastrafflag-196864_sfs-1968-64/

 

 

Nätdroger & spice

Vad är en nätdrog?

Det här begreppet är lite krångligt eftersom det har lite olika betydelser. Media använder ordet “nätdroger” ganska mycket, och från början är det ett namn för de droger en kan köpa på internet, men i vissa fall innefattar det även droger som en kan införskatta på annat sätt.

En drog uppstår när olika ämnen sammansätts på kemisk väg. I Sverige går en på den kemiska sammansättningen när ett preparat ska klassas som narkotika. Därför blir nya preparat inte automatiskt klassade som narkotika när de dyker upp, även om det skulle ge samma effekter och skador som ett som redan är narkotikaklassat. En kan vara drog farlig även om den inte är narkotikaklassad.

Här är en lista på några preparat som räknas som en nätdrog:

  • RC-droger ("Research Chemicals") eller designerdroger.
  • Samlingsnamnet NPS (Nya psykoaktiva substanser). Det är ett ord som blir vanligare och används allt mer i Sverige. När en säger NPS som menas nya substanser som påverkar och skadar oss, men som ännu inte hunnit bli klassade som till exempel narkotika.
  • Preparat som på olika sätt förknippas med internet. Det kan vara att de säljs eller marknadsförs på internet och så vidare.
  • Preparat som till en början marknadsförs och säljs som lagliga preparat (sk legal higs) även om de senare blir olagliga fortsätter oftast att kallas för en nätdrog.

Exempel på nätdroger är olika rökmixar (dvs droger som röks) som Spice, syntetiska cannabinoider och katinon-derivat (MDPV, mefedron) m.m.

Vad är spice?

Det finns väldigt många olika substanser och preparat som räknas som nätdroger, men spice är kanske den nätdrog som det har talats mest om. Därför har vi valt att bara skriva om spice här. Vill du läsa mer om andra nätdroger så kan du gå in på www.drugsmart.com/fakta/natdroger.

Det finns en rad substanser (ämnen) son liknar cannabis, men som är syntetiska, det vill säga konstgjorda. Spice är ett namn för dessa substanser. Spice betyder ju krydda på engelska och nätdrogen fick det namnet eftersom det består av torkade örter eller torkade växtdelar samt den syntetiska cannabinoiden som tillsats med hjälp av lösningsmedel.

Spice kan ses som ett samlingsnamn eftersom det kan innehålla många olika typer av substanser och kan säljas under en massa olika namn. Då spice innehåller syntetisk cannabinoid får en effekter som liknar de en får av cannabis, men ruset kan ofta bli kraftigare och med centralstimulerande effekter.

Hur påverkar spice hälsan?

Eftersom syntetiska cannabionoider används i spice påverkar det samma receptorer i hjärnan som cannabis gör och liknande effekter uppstår. Till exempel kan en bli illamående, trött, få problem med minnet, få förhöjd puls och blodtryck, bli torr i munnen, känna sig hungrig, få panikkänslor, ångest, bli rastlös. I längden ökar även risken för njursvikt, hjärtinfarkt och problem med levern. Lösningsmedel används, som vi tidigare nämnt, i framställningen av spice och det i sig ger en del effekter som till exempel minskad kontroll över musklerna, längre reaktionstid och sämre reflexer. Efter ett längre missbruk kan näsan börja rinna, halsen bli irriterad, en kan bli extremt trött, få huvudvärk och känna sig nedstämd och deppig.

Om någon tagit en överdos kan en se det på en rad olika tecken. Till exempel får personen stora pupiller, hen kan bli hyperaktiv, upprymd, rastlös, få bröstsmärtor, hallucinera och få kramper. En överdos ökar också risken för psykoser, kräkningar, kramper och njursvikt. I vissa extrema fall kan en även drabbas av epileptiska anfall.

Vad säger lagen?
Spice är som sagt ett samlingsnamn och kan innehålla väldigt många olika ämnen. De vanligaste cannabinoiderna har blivit narkotikaklassade och omfattas alltså av narkotikastrafflagen. Ett ringa narkotikabrott, det vill säga ett brott som ses som mindre allvarligt kan domen bli böter eller fängelse i högst 6 månader. Ett exempel på ett ringa narkotikabrott är att bära en mindre mängd narkotika på sig. Om brottet är mer allvarligt döms en oftast till fängelse, ett fängelsestraff som brukar vara ungefär tre år. Om brottet är grovt, kan en få fängelse i lägst 2 år och högst 10 år. Om en är omyndig kan en inte få fängelsestraff, däremot kan en få böter och ärendet lämnas i regel till Socialtjänsten som startar en utredning.

Källor:

Drugsmart: http://www.drugsmart.com/fakta/natdroger/

Narkotikastrafflag (1968:64): http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Narkotikastrafflag-196864_sfs-1968-64/

 

 

Ecstasy

Vad är ecstasy?

Ecstasy är likt amfetamin och den hallucinogena drogen meskanlin ett centralstimulerande preparat. Med det menas att det påverkar det centrala nervsystemet. Det innebär att det förstärker såväl tankar som sinnesförnimmelser och beteenden. Det beror på att ecstasyn ökar mängden signalsubstans i hjärnan. Även receptorernas förmåga (den del av cellen som har som funktion att fånga upp och skicka vidare signer i hjärnan) att stänga av mottagningen när en signal har registrerats påverkas. Ecstasyn uppfanns under början på 1900-talet och lanserades först som ett bantningsmedel.

Den narkotikaklassade drogen kan de starka känslomässiga störningar. Om en till exempel känner sig lycklig, så är den känslan mycket starkare, och likadant om en känner dig ledsen eller förtvivlad. Ecstasyn förekommer oftast i tablettform.

Hur påverkar ecstacy hälsan?

Om en tar ecstasy kan en drabbas av hyperaktivitet, rastlöshet, oro, hetsätande, hallucinationer, sämre själkontroll och ångest. Efter en längre tids missbruk drabbas en ofta av trötthet och sömnsvårigheter samt depression och ångst. Det blir också svårare att minnas och lära sig nya saker. Dessa effekter kan dessutom sitta i en lång tid efteråt, även om en slutar. Det beror på att ecstasy påverkar serotoninnivåerna i hjärnan kraftigt och de blir lägre. Serotonin är en signalsubstans i hjärnan som påverkar regleringen av välbefinnande, oro och ångest, sömn- och vakenhet, mättnad- och hungerskänslor, smärtfunktioner och vissa delar som påverkar andningen. Rubbas dessa nivåer kan det därför leda till djupa depressioner, psykoser och utmattning.

Vad säger lagen om ecstacy?

Ett ringa narkotikabrott, det vill säga ett brott som ses som mindre allvarligt kan domen bli böter eller fängelse i högst 6 månader. Ett exempel på ett ringa narkotikabrott är att bära en mindre mängd narkotika på sig. Om brottet är mer allvarligt döms en oftast till fängelse, ett fängelsestraff som brukar vara ungefär tre år. Om brottet är grovt, kan en få fängelse i lägst 2 år och högst 10 år. Om en är omyndig kan en inte få fängelsestraff, däremot kan en få böter och ärendet lämnas i regel till Socialtjänsten som startar en utredning.

Källor:

Drugsmart: http://www.drugsmart.com/fakta/ecstasy/

Narkotikastrafflag (1968:64): http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Narkotikastrafflag-196864_sfs-1968-64

 


Kat

Vad är kat?

Kat, eller khat som det ibland stavas, kommer från växten Catha Edulis som växer i Etiopien, Jemen och Kenya. Den både odlas och växer vilt, och den förekommer både som buske och som träd. Till skillnad från de andra droger och narkotika som presenterats på den här sidan är kat en ren växtform som oftast tuggas (bladen måste vara färska), men ibland även görs som te. Det är svårt att avgöra hur mycket aktiv substans en får i sig när en tuggar kat. Bladen innehåller amfetaminliknande substanser, men de är inte riktigt lika kraftigt verkade som amfetamin. Katonin och katin är två substanster som kat innehåller och det är dessa substanser som har amfetaminliknande egenskaper. I FN är dessa två substanser narkotikaklassade. Det har som många andra droger och narkotika en påverkan på det centrala nervsystemet. Det innebär att det förstärker såväl tankar som sinnesförnimmelser och beteenden. Det beror på att de amfetaminliknande substanserna ökar mängden signalsubstans i hjärnan. Även receptorernas förmåga (den del av cellen som har som funktion att fånga upp och skicka vidare signaler i hjärnan) att stänga av mottagningen när en signal har registrerats påverkas.

Hur påverkar kat hälsan?

Det tar ganska lång tid för kroppen att ta upp katinonet och katinet, ruset kommer efter ungefär en timme och kan sedan pågå i upp till tre timmar. Efteråt kan en känna sig nedstämd, eller till och med deprimerad, irriterad, orolig och en kan ha svårt att sova. Långvarigt missbruk kan leda till psykos eller depression. Andra skador som uppstår är tandskador, viktnedgång (att en magrar), magkatarr, förstoppning, högt blodtryck samt hjärt- och kärlproblem. Dessutom är det inte ovanligt att en drabbas av sociala och ekonomiska konsekvenser i samband med ett missbruk.

Vad säger lagen om kat?

Kat är narkotikaklassat och omfattas alltså av narkotikastrafflagen. Ett ringa narkotikabrott, det vill säga ett brott som ses som mindre allvarligt kan domen bli böter eller fängelse i högst 6 månader. Ett exempel på ett ringa narkotikabrott är att bära en mindre mängd narkotika på sig. Om brottet är mer allvarligt döms en oftast till fängelse, ett fängelsestraff som brukar vara ungefär tre år. Om brottet är grovt, kan en få fängelse i lägst 2 år och högst 10 år. Om en är omyndig kan en inte få fängelsestraff, däremot kan en få böter och ärendet lämnas i regel till Socialtjänsten som startar en utredning.

Källor:

Drugsmart: http://www.drugsmart.com/fakta/kat/

Narkotikastrafflag (1968:64): http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Narkotikastrafflag-196864_sfs-1968-64

 

LSD

Vad är LSD?

Det finns vissa droger som kan ge kraftiga hallucinationer och vanföreställningar, dessa kallas för hallucinogener och LSD är en sådan drog. En hallucination är en upplevelse som kan upplevas som verklig, men den är inte det. LSD är en förkortning för lysergsyradietylamid.

Det finns andra hallucinogena droger som till exempel meskalin (som kommer från peyote-kaktusen) samt psilocin och psilocybin som finns i vissa sorters hallucinogena svampar. LSD brukar oftas komma i formen av små pappersbitar som läggs på tungan. Ruset kommer ganska snabbt, det tar ca 30-60 min.

Hur påverkar LSD hälsan?

En kan alltså få hallucinationer av LSD, och det krävs väldigt små doser. Hallucinationer kan (för den som upplever dem) både synas, höras och kännas. Hur mycket eller lite kan variera beroende på yttre eller inre faktorer, som till exempel vilken miljö eller vilket känslotillstånd en befinner sig i. Även uppfattningen om tid och var en befinner sig kan förändras under ett rus. Andra, mer synliga tecken, är att salivproduktionen och tårflödet ökar och pupillerna förstoras. Detta håller i sig i ca 6-12 timmar.

LSD påverkar främst hjärnan och psyket. Av återkommande hallucinationer uppstår åfta ångest, panikattacker eller paranoia, eftersom det tillslut kan bli svårt att skilja på vad som är verkligt och inte. Det finns en liten del som kan drabbas av flashbacks eller så kallade “återtrippar”. Det innebär att en upplever det som om ruset kommer tillbaka, även fast en inte tagit LSD på flera veckor och ibland månader. Det finns fler anledningar till att dessa återtrippar kan uppstå, det kan vara antingen att de kommer spontant, eller så kan de triggas fram av att en tar andra droger som t.ex. alkohol. De kan också triggas av stress eller utmattning. Men vad det beror på att dessa återtrippar inträffar, har det inte forskat så mycket på än, och det finns därför ingen förklaring i dagsläget.

LSD var mycket vanligare förr än vad det är idag. Det beror troligen på hallucinationerna, som kan vara riktigt obehagliga, speciellt första gången en använder drogen.

 

Vad säger lagen om LSD?

LSD är narkotikaklassat och omfattas alltså av narkotikastrafflagen. Ett ringa narkotikabrott, det vill säga ett brott som ses som mindre allvarligt kan domen bli böter eller fängelse i högst 6 månader. Ett exempel på ett ringa narkotikabrott är att bära en mindre mängd narkotika på sig. Om brottet är mer allvarligt döms en oftast till fängelse, ett fängelsestraff som brukar vara ungefär tre år. Om brottet är grovt, kan en få fängelse i lägst 2 år och högst 10 år. Om en är omyndig kan en inte få fängelsestraff, däremot kan en få böter och ärendet lämnas i regel till Socialtjänsten som startar en utredning.

Källor:

Drugsmart: http://www.drugsmart.com/fakta/lsd-och-andra-hallucinogener/

Narkotikastrafflag (1968:64): http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Narkotikastrafflag-196864_sfs-1968-6

 

Sniffning

Vad är Sniffning?

En kan uppleva ett rus genom att andas in gaser. När ångorna kommer ner i lungorna når de snabbt hjärnan, och därmed kommer ruset nästan på en gång. Det räcker med 10-15 inandningar för att ruset ska bli riktigt kraftigt. När gaserna når hjärnan, utsätts den för syrebrist och ett rus uppstår. Detta kallas att “sniffa” eller “boffa”. Hjärnan och precis alla organ i kroppen påverkas av den här syrebristen. Det är riktigt skadligt för kroppen och bara genom att göra det en gång kan en svimma eller drabbas av en överdos.

Hur påverkar sniffning hälsan?

När gaserna andas in stoppar det syret, så de inte kan föras runt i kroppen, och därför drabbas hela kroppen av syrebrist. När blodet, som då blivit rejält syrefattigt, når upp till hjärnan kan en drabbas av hallucinationer. Kroppen blir väldigt stressad av syrebristen och då pumpas adrenalin ut i kroppen. Hjärtat blir väldigt hårt pressat och det kan ge rubbningar i hjärtrytmen och i värsta fall kan en drabbas av hjärtstillestånd, det vill säga att hjärtat slutar slå och en kan dö om det inte finns någon i närheten som kan ge hjärt-lungräddning (HLR). Om en dessutom har druckit alkohol eller tagit någon annan drog ökar risken ännu mer för att en ska drabbas av en överdos eller bli medvetslös. Efter en längre tids missbruk kan en få hjärnskador, skador på levern, njurarna och en rad andra organ.

Symptom som en kan se hos någon som sniffat eller boffat är en minskad muskelkontroll som också ger sämre reflexer, hallucinationer, hosta och rinnande näsa, huvudvärk, lättretlig och trötthet. Om en har just huvudvärk, sömnproblem, frossa och kramper kan detta också vara tecken på abstinensbesvär.

Vad säger lagen om sniffning?

Eftersom det ofta är lagliga substanser (som t.ex. bensin eller lim) som sniffas eller boffas är det svårt att lagstifta ett förbud, eftersom det i dagsläget inte går att förbjuda dessa substanser. Därför är det extra viktigt att synlig- och medvetandegöra om hur skadligt det är.

 

 

 

Vad kan jag göra för att förebygga droger?

På Smart Ungdom tycker vi att det förebyggande arbetet är mycket viktigt. Att stärka friskfaktorer, så som ett positivt sammanhang, socialt nätverk, kunskap, hälsosam livsstil och ökad självkänsla, som vet vi kan minska risken för att hamna i ett missbruk.  

Smart Ungdom arbetar drogförebyggande med mycket fokus på tobak. Dels för att tobak är den största förebyggbara anledningen till sjukdom och för tidig död, som varje år skördar 6 miljoner liv, men också för att nikotin bygger om hjärnan. Den som använder nikotin blir mer mottaglig för andra beroenden. Det är ovanligt att någon som aldrig testat tobak börjar använda andra droger. En tobaksfri livsstil bidrar därför till att förebygga andra drogberoenden.

 

Vill du engagera dig för ett drogfritt samhälle?

  • Du kan samarbeta med lärare, en vuxen och klasskompisar till exempel

  • Om du är vårdnadshavare kan du vara tydlig med en restriktiv hållning till droger

  • Längst ner finns länkar till infosidor där du kan läsa mer

  • Du kan vara ett socialt stöd, finnas där och lyssna om hen vill prata om sitt missbruk.

  • Läs på om tecken. Hur märker en att någon är hög? Denna kunskap kan göra det lättare att se och förstå vad som händer.

  • Hör av dig till socialtjänsten i din kommun. Du kan göra en anonym orosanmälan om personen du är orolig för är under 18 år.

Kom ihåg att du inte kan förändra åt någon annan, det kan bara personen själv göra. Ingen kan göra allt men alla kan göra något!