Gitarren och dess historia

En gitarr är ett stränginstrument med fyra strängar som består av en hals och en klanglåda. Den spelas genom att man plockar eller slår på strängarna med fingrarna, naglarna eller plektrum, som kan vara antingen ett plektrum eller, som på handgitarrer, en mekanisk anordning som liknar men inte får förväxlas med den som används för att spela banjo. Förutom det ljud som skapas när man plockar eller slår på strängarna skapar gitarren också olika typer av ljud från vibrationerna i samma strängar när de berörs av vänsterhandens fingrar eller trycks mot banden på halsen. Gitarrens grundläggande struktur och form varierar beroende på tillverkare, typ och stil. Dessutom finns det vissa tillbehör som används tillsammans medför att kunna spela korrekt och bekvämt: plektrum, glidrör (capotasto), effektpedaler och många fler. Här hittar du vackra effektpedaler från Dandrive.

Effektpedaler används för att ändra ljudet på en gitarr när den spelas. Den kan ändra tonen, lägga till effekter som eko eller ljudfördröjning, öka volymen, skapa distorsion och overdrive osv. Termen ”effekt” användes för första gången på 1920-talet när elektrisk förstärkning blev vanlig. Det fanns inga effektpedaler på den tiden, men det fanns liveplatser där en gitarrist kunde placera sin förstärkare för nära en högtalare och få vad vi nu skulle kalla feedback från kabinettet. Tekniskt sett är det inte återkoppling eftersom han inte avsiktligt försökte skapa ett elektroniskt ljud – det hände naturligt när musiker spelade högljudd rock n’ roll med sina gamla förstärkare. Testa en Dandrive pedal.

Kompositörer och musiker som använder instrumentet är bland annat David Bromberg, Ritchie Blackmore, Carlos Santana, Joe Satriani, Meshuggahs Fredrik Thordendal och många andra, inklusive några med en klassisk bakgrund som Andrés Segovia.

Gitarrens uppbyggnad

Gitarren är tillverkad av trä och metall; tidigare versioner använde sig av strängar av tarm eller silke som strängar över träbryggor med hjälp av en justerbar omlindad metallstång, men modernare gitarrer använder sig av stål- eller nylonsnören som är lindade runt stämpelpinnar av solid plast. Gitarrer tillverkas vanligtvis i flera olika former, bland annat: Klassiska (nylonsträngade) eller spanska (metallsträngade), resonator, folkmusik, stålsträngar och elektriska. Gitarrens kropp har ett brett och långt hålrum (resonanslåda) för strängarnas vibrationer. Toppen är gjord av tunt trä eller annat material som plywood; på vissa gitarrer kan baksidan vara gjord av metallplåt, men på senare tid har gitarrtillverkare använt exotiska träslag för att tillverka de flesta akustiska gitarrer; olika typer av träslag används av olika tillverkare och spelare som vill ha särskilda kvaliteter i fråga om ton och känslighet.

Gitarrens historia

Gitarrens ursprung är inte känt med säkerhet. Vissa tror att den härstammar från den mellanösterns oud eller rabab. Andra hävdar att den härstammar från ett gammalt grekiskt instrument som kallades kithara eller cithara och som hade sju strängar som spelades genom att man plockade på dem med en plektrum. Ordet kom in i de flesta europeiska språkvia gitarrens sexsträngade kusin, som utvecklades av en av de stora europeiska stränginstrumenttillverkarna på 1300-talet. Gitarren spreds vitt och brett över hela världen, vilket tyder på att det finns många teorier om dess ursprung. Man tror dock att den kommer från ett gammalt grekiskt musikinstrument kallat ”cithara” som hade sju strängar som spelades med en plektrum.

Gitarren och besläktade instrument

De instrument som utvecklades från chang i Mellanöstern och det medeltida Europa kallades för violer, efter deras bågformade motsvarigheter i Asien, men de utvecklades till många olika varianter över hela Europa – lira dabraccio, vihuela (även kallad ”vihuelin” eller ”guitarra española”), basviolin och så vidare. De spelades med fingrarna eller med en plektrum; ett obegränsat antal spelare kunde ackompanjera med sina egna instrument samtidigt

Under renässansen skedde förändringar i många musikinstrumentens utformning och design: violiner utvecklades från mindre former till större, instrument av lut-typ blev tunnare och mer böjda, cembalon fulländades och nya stränginstrument med stråke, som viola och cello, dök upp. Under den senare delen av denna period uppstod guitarra morisca i Spanien – den ses oftast som en dubbel-strängad version av den fyrkorsiga gitarren, men har sitt ursprung i den medeltida oud. Den var vanligtvis stämd i femtedelar: G-C-F-Bflat (vilket skulle vara mer som g – b flat – e flat – a flat idag) och den hade rörliga tarmband på mer eller mindre parallella halsar, en hals per kurs.